Är det djurens fel att de har råkat bli brottsoffer?

Några av Katthjälpens brottsoffer, räddade från vanvård, hemlöshet ... och länsstyrelsen?

Igår läste jag ett mycket intressant och skrämmande JO beslut där Länsstyrelsen i Jönköpings län beslutade att låta avliva friska djur (varav en katthona som födde ungar strax efter omhändertagandet) pga att uppstallning skulle bli för dyrt!

Tidigare har denna länsstyrelse låtit avliva 13 hundar från en släkting pga. att djuren inte ansågs vara omplacerbara pga. mentala brister (djuren undersöktes samma dag som omhändertagandet har sket, man kan ju inte förvänta annat än att djuren då är stressade och instabila!). Självklart är det jättebra att djur som vanvårdas hos sin ägare omhändertas men att förordna avlivning pga. den mentala statusen djuret uppvisar dagen den omhändertas är korkat! Även två kullar med nyfödda valpar avlivades då de var fallna efter tikar som uppvisade aggressiva tendenser!

I utredningen yttrar länsstyrelsen följande: "Från det att djuren omhändertas tills dess att de avyttras eller avlivas är det polismyndigheten som är ansvarig för djuren och deras vård. Det är även polismyndighetens uppgift att se till att djuren får lämpliga hem. Polismyndigheten försöker i möjligaste mån att se till att de omhändertagna djuren får nya hem, men i vissa fall kan det vara mycket svårt att omplacera djuren och polismyndigheten får i sådant fall avliva djuren i enlighet med länsstyrelsens beslut. Av 74 § djurskyddsförordningen (1988:539) framgår att länsstyrelsens beslut om omhändertagande av djur och avyttring alternativt avlivning gäller omedelbart även om det överklagas, vilket innebär att djuren nästan alltid är avyttrade eller avlivade när ärendet avgörs i högre instans. Omhändertagande av djur och framförallt uppstallningen av de omhändertagna djuren är förenade med stora kostnader för samhället. Det är av denna anledning angeläget att beslut om vad som ska hända med omhändertagna djur fastställs snarast enligt 34 § djurskyddslagen och att dessa beslut verkställs så snart som det är möjligt."

Ursäkta mig men uppstallning av fängslade är också förenade med stora kostnader för samhället... och då handlar det om brottslingar och inte oskyldiga djur som har blivit offer för vanvård! De avlivas väl inte heller?

I landet med ”världens bästa djurskyddslag” är det polisen som lekar djurhem medans de saknar både kunskap och medel till att kunna klara denna uppgift. Vi behöver djurhem som drivs med statliga medel och som har kunskapen inne till att kunna ta hand om dessa brottsoffer på ett proffsigt och respektfullt sätt.

Ta gärna en titt inne på Animalshope.com, en svensk organisation som jobbar för att få till stånd en verksamhet med huvudsyfte att hjälpa utsatta djur och djurarter, vilda som tama med direkt hjälp och genom samordning och effektivisering av hjälpinsatser inom befintliga hjälpinstanser. DET är vad vi behöver om vi verkligen vill vara det landet med världens bästa djurskyddslag.

Vi tänder ett ljus för Zingo

Zingo, som fick aldrig chansen till ett långt och lyckligt kattliv

Idag vaknade man med hopp om lilla zingo som skulle operera bort sitt ena öga. Då det hade gått förlångt med sin ögoninfektion. Det hade spruckit och pupillen runnit ut så att säga. Förlångt gången kattsnuva.

Han hade så ont...trots olika ögondroppar och smärtstillande blev det inte bättre. Jourhemmet har droppat i ögat varannan timme i flera dygn. Och han har kämpat på lilla kissemissen.

Veterinären hade bara två alternativ antingen operera bort ena ögat eller avlivning. Det finns inte på kartan att avliva den lille krabaten då han kan få ett fantastiskt liv ändå fast som enögd.

Veterinären blev lite chockad och väldigt glad över att man vill ge en kattunge en chans. Naturligtvis säger vi...vad menar du...jo han får avliva kattungar dagligen och tycker det känns så sorgligt.

Återigen vill jag påpeka vikten av att kastrera/sterilisera sina katter...då slipper man oönskade kattungar. Hur enkelt som helst...

Men iaf Zingo klarade inte narkosen så hans lilla hjärta stannade. Veterinären försökte återuppliva honom i 10 min men det gick inte och sorgen var ett faktum.

Detta hade ingen räknat med...jag blev helt stum...men han skall ju ha ett gott liv och springa och busa och snacka med dammsugaren som han inte alls var rädd för. Äta, kurra och gosa. Det såg jag framför mig. Hade inte räknat med denna utgången alls.

Ett stort tack till jourhemmet som ställt upp och vårdat och pysslat om honom och kört fram och tillbaka till veterinären. Det har varit en intensiv vecka för både Zingo och jourhemmet.

Men vi får trösta oss med att han kom in i värmen, med mat i överflöd, gos och kärlek i överflöd. Att hans korta liv ca 9 veckor blev han...ändå fylldes med ömhet och kärlek och början till ett bättre liv än att få gå en plågsam död tillmötes därute någonstans alldeles ensam.

Vila i frid lilla älsklingen...

Ett stort tack till jourhemmet i Torslanda.

Man blir så oerhört lycklig och rörd när man träffar så rätt. En familj tar sig an 6 st av alla de kattungar som behöver hjälp i detta stora projekt.

De har tuffa dygn då en av de minsta är så dålig i ögat att det behövdes massa nya mediciner som skall droppas varannan timme dygnet runt. De måste ställa klockan så de vaknar för att gå upp mitt inatten flertal ggr och ge droppar i ögat. Lillfisen tycker inte att det är roligt att bli väckt mitt inatten...Låt mig få sova....Hallå....så himla söt.

Plus övriga små katter som får antibiotika och ögonsalva....

Ni gör ett fantastiskt jobb för dessa katter som inte fått en bra start i sitt lilla liv.

De är så hjälpsamma och aldrig några problem fast det är arbetsamt för dem. Ni är helt fantastiska.

Jag passar även på att tacka alla våra fantastiskt bra jourhem som kämpar och hjälper oss i detta tuffa arbete.

Kram på er allihopa...:)

Vem ligger i min soffa?

Men hallå eller??
Vem är det som ligger i en stor brun hög i min soffa?
Var kommer den bruna håriga högen ifrån?
Har jag gett mitt medgivande till att den håriga brun hög ska få ligga i min soffa?
Njet!!...det vet jag bestämt! Ingen har "okeyat" den brun håriga högens närvaro här med mig....jag som dock är uber-over-katten i detta hushåll.

Vart är vi på väg?
Jag fasar! Man vänder ryggen till och i ett obevakat ögonblick så hamnar en brun hårig hög i soffan. Inte nog med att jag redan har en brun lite mindre och tämligen hårigare hög att hålla reda på samt att försöka lära lite vett och etikett, som den högen för övrigt ej fattar nått av. Det är egentligen en skymf för mig som katt att de tror att jag ska kunna beblanda mig med kreti och pleti...men men...de tvåbenta i denna familjen är väl inte heller de några Einsteins direkt.
De är ju snälla och så men ja...det är ju jag som får stå för tänket, agerandet, dynamiken...ja..jag skulle nog vilja att jag är denna familjs kärna och givna medelpunkt.
Så då är det ju ej konstigt att man reagerar då det helt plötsligt finns ytterligare en brun hårig hög i hemmets vrå. Inte nog med att de nu är två brunisar...den senaste har väl dessutom sett sina bättre dar ...om jag ska uttrycka det lite fint...högen har ju knappt en tand i munnen! Dessutom så går tar han sig fram väldigt sakta och graciös är väl inte direkt ordet man tänker på när han rör sig mellan rummen.
Sen har jag ju lite svårt med allt dett tugg från mattes sida om love, love, love..bla bla bla..säger jag. JAG är ju mattes stora kärlek..det vet alla..så hallå!! ...att ropa Love efter den bruna högen...det känns lite schizofrent från hennes sida.
Men jag bidar min tid...jag ligger lågt..jag rekar läget...jag har koll på de bruna håriga högarna..I´am Mr Socks and I will be back..I will concore the world...I am the love of my matte!

See later...it´s a promise!/Socks

Jourhem sökes!

En bunt kattungar som drömmar om att komma till jourhem

Vi håller för närvarande, bland annat, på med att stabilisera en TNR koloni i norra Göteborg. Ett 10 tal vuxna katter samt ett 15 tal kattungar ska tas om hand.

Den här årstiden är det inte helt lätt att jobba med nya kolonier. Ungarna springer högt och lågt och vågar livet flera gånger per timme. Mammorna diar varandras ungar så man vet inte hur gamla deras egna ungar är. De som har äldre ungar är med all sannolikhet redan dräktiga igen.

Det viktigaste just nu är att vi portionerar ut de äldsta kattungar till jourhem och börjar kastrera de vuxna katterna så att läget blir lite mer överskådligt. Resultatet av gårdagens arbete med kolonin var att 4 ungar flyttades till jourhem och 2 honor infångades för kastrering, vaccination, id-märkning, avmaskning och en hälsokontroll. Liiite lugnare blev det. Fast mycket skillnad är det egentligen inte mellan 15 och 11 kattungar som far runt. Det verkar ju som att dem är 100 st. ändå :)

Förhoppningsvis kan vi alla fall ordna jourhem till ca 6 stycken till i dagarna.

10 down, 5 to go.

Vi söker fler seriösa jourhem!

Ang sk Djurvänner....

Det är ett svårt arbete med att hitta bra jourhem. Man försöker lära känna personer som anmäler sig till att hjälpa en hemlös katt. Öppnar sitt hem för att katten skall få all den hjälp den behöver. Man försöker grilla personerna i fråga så att det inte finns ett enda frågetecken.

Och hoppas att man hittat likasinnade personer som vill hjälpa till. Men ack vad jag bedrog mig.

Vi ger all info som tänkas kan så att de vet vad det innebär...ändå sitter jag här med en stor klump imagen ang ett jourhem som visade sig vara allt annat än djurvänligt.

Jag kan börja stört gråta pga jag lämnade kissen hos dem, men hur kan man veta frågar jag mig varje sekund. Intuitionen är ett bra verktyg och skall inte skjutas åt sidan.

Katten hittades mager och höggravid. Trots alla benknotor som stack ut var hon så snäll och tacksam för att hon fått mat och hjälp.

Det handlade om dagar tills hon skulle föda. Lämnade henne hos ett jourhem som blev godkänt för allt var ju toppen de hade all kärlek i världen och ville göra skillnad, som de sade. De längtade efter att ta emot henne.

Varje vecka skall de lämna rapport hur läget är osv. Hur de utvecklas osv. Veckorna gick och fick aldrig några rapporter.

Jag fick ringa varje vecka för att kolla läget...allt var jobbigt, ville inte skriva rapporter...de kände sig jagade ...osv

Tillslut svarade de inte när jag ringde....då började jag ju bli minst sagt orolig. Hade på känn att något inte stod rätt till. Men vad?

Gjorde hembesök för att jag ville kolla läget. Stämmningen hemma hos dem var iskall. Men ingen av dem yppade ett ord.

En dag hade flickan stuckit från sin kille och bara dragit och lämnat katterna...jag ringde o ringde och krävde svar vad det är som händer. Fick aldrig svar...Jag var så orolig att jag gick i taket.

Ställde killen mot väggen och krävde svar omedelbums.

Kattmamman hade börjat kissa på olika ställen i lägenheten och rev i soporna. Det tyder på stress eller något annat kan hon ha tröttnat på sina ungar? En helt normal tanke egentligen eftersom man inte visste.


Det kröp fram att flickan var sjuk och orkade inte...

Fortfarande sjuk efter en vecka....de kom inte till det inbokade vaccinationsbesöket hos veterinären.

Beställde ny tid och krävde att han skall komma med katterna eftersom det är jätteviktigt.

Han kom och den synen: han såg ut som ett ras,,,ett spöke....sluddrade och pratade väldigt osammanhängande.

Mamman var fortfarande väldigt mager och han sade att han dragit in på maten. VAAAA?????
För att hon är så glupsk och konstig. Samt att katter skall inte vara på borden. Då minsann fick jag ta det ur henne.

kände en våg av rädsla var tvungen att fråga rätt ut: Slår du katten? Den blicken och det hummande svaret kommer jag aldrig glömma. Det sade mer än 1000 ord. Det sitter som en vass kniv i mig.

Varför sambon stack var att han misshandlade henne och isolerade henne från allt o alla. Hon fick inte prata med folk om inte han var hemma osv....hon fick inte ens prata med mig. Och de var jourhem....helt galet.

Nu i efterhand kröp det fram mer att han släppt ut dem på gräsmattan lösspringandes....jag förstår inte hur han tänkte...Man får absolut inte släppa ut jourhemskatter. Han har skrivit på ett kontrakt där det står klart o tydligt hur det fungerar och de var så införstådda med allt.

Samt att varken mat eller vatten stått framme....man blir helt mållös.

Det är så mycket mer kring denna historia men kan inte nämna allt...men detta är ett sorgligt kapitel. Det som smärtar mig mest är att kissarna har bott hos dessa djurvänner med så mycket kärlek. Han ville bli av med dem fortast möjligt....men jag försökte förklara att jag kan inte trolla eftersom jag inte fått veta något om er situation förrän det kastades i ansiktet på mig.

Det kommer ta tid att komma över. Är människan verkligen så elak...

Fortfarande frågar jag mig Varför anmälde de sig som jourhem...VARFÖR???

Hon är värd så mycket mer och alla hennes fem underbara barn. Är så lycklig att vettiga personer har tagit sig an familjen. Som jag ser det har hon blivit sviken två gånger och hoppas att hon aldrig kommer bli det igen lilla stumpan. Så vacker och snäll.

Ibland är det hårt och svårt och får den ena smällen efter den andra. Men meningen är väl ändå att man ska känna empati för en annan individ och självklart hjälpa till. Men det är inte självklart hos alla.

Hoppas han en dag får vad han förtjänar. Och får hålla mina tummar hårt och önska att han aldrig skaffar egna djur.

Grattis Stockholms Katthem!

Stockholms Katthem har fått ärva hela 3 miljoner kronor av en kattkär kvinna som gick bort för två år sedan. Vi är otroligt glada att just Stockholms Katthem, som gör ett sånt otroligt fint och viktigt arbete med skygga och förvildade katter, får ta emot dessa pengar.

Grattis!!!
Styrelsen för Göteborgs Katthjälp