onsdagen den 28:e april 2010

Dagens skämt....

Årsmötet på Göteborgs Djurskyddsförening...

Det var årsmöte ikväll och jag gick dit....Jag har en hel det frågor men tyvärr fick jag inte chansen att yppa dem...Vi som är medlemmar i Göteborgs Katthjälp blev ombedda att gå..och vi är nu uteslutna från deras förening....buhuuu buhhu jag gråter floder just nu...:D..

Jag (kan endast prata för mig själv men dock inkom flera motioner från olika personer förra årsmötet) har vid tidigare årsmöten och via mail och per telefon till ordföranden framfört mina åsikter.

Jag lever i ett land med demokrati...Ett Sverige där jag har all möjlighet att yttra mina åsikter och göra förfrågan varför de gör som de gör...

Jag hade en del frågor jag ville ställa ikväll men de tror att de kan få tyst på mig genom att utesluta mig...sicken blås....

Men de vill leva i sin bubbla och känna att de gör nytta....Jag undrar varför de har aktier i Astra, ett läkemedlesföretag...ni kan ju räkna ut resten själva....djurförsök. Man äger även aktier i Studsvik, som bla tar hand om kärnkraftsavfall?!?!

Varför har Göteborgs Djurskyddsförening anmält en medlem i deras styrelse för vanvård av katter? Åsa Ryden jobbar på länsstyrelsen och är då även styrelsemedlem innitierade själv en anmälan mot en annan styrelsemedlem. Hon blev sen bortkopplad som handläggare pga jäv...två andra inspektörer gör hembesök..och de hittar inget spår av vanvård...katterna har det hur bra som helst...de skulle enligt Ryden behöva avlivas pga dem är skygga.... Tur att två andra inspektörer kom dit och motbevisade henne...sicket tjänstefel? eller?????...undra om hon kan sova gott...

Jag anser inte att djurskydd är likhetstecken med avlivning...detta är min alldeles egna åsikt...

Jag undrar också varför 2 katter som omhändertogs äv djurskyddsföreningen inte blev behandlade och de var uppenbart sjuka...det var försent och de hade fått leversvikt och fick avlivas...pga ingen tog tag idetta....tragiskt kan jag tycka, och jag har ju rätt till min åsikt...
Jag reagerar när jag får höra detta av en styrelsemedlem i denna förening och jag vill ha svar...det är självklart för mig att ställa frågor ...

Men det är ju klart alla som inte har samma åsikt eller ifrågasätter denna förening blir antingen uteslutna, eller slutar självmant eller säger upp sin anställning...det är ju väldigt bekvämt för då blir det bara ja sägarna kvar....alla ryggdunkare som tycker att gud vad vi är bra....

Jag har en helt annan åsikt...därför är jag styrelsemedlem i Göteborgs katthjälp och är stolt över det för min uppfattning är att alla hemlösakatter skall få hjälp även om de är skygga...med rätt hjälp till dem så kan katterna bli trygga individer och få ett eget hem tillslut.....så om de känner att de gjort en bravur ikväll..kan jag bara hånskratta....

Jag undrar också varför jag som privatperson och är (var) medlem där är utesluten pga att jag är medlem i GKH? Mitt medlemskap var långt innan jag ens blev engagerad i GKH...jag tycker det är så märkligt...

Vi är uteslutna pga att styrelsen anser att vi motarbetar deras arbete...TRO F*N DET att JAG som privatperson har en önskan att få svar på frågor.. varför kan jag aldrig få svar på mina frågor..klart jag börjar undra...

Ett citat från deras hemsida som får avsluta mitt inlägg och det talar för sig självt:


Viktigt är också att de katter som kommer in till oss som "hemlösa" katter är sociala och trivs med människor, annars mår de katterna väldigt dåligt i denna miljö om de hela tiden ska känna starka rädslor för människan.

Här skiljer vi oss en del ifrån andra kattföreningar som anser att alla katter ska omplaceras till permanenta hem, trots att de aldrig levt tillsammans med människor och att de dessutom är vana att röra sig fritt i naturen...

Ibland funderar man över var gränsen för djurskydd går och när det börjar bli djurplågeri?

tisdagen den 27:e april 2010

Inte okey...


...tycker jag... att man titulerar sig själv som "sann djurvän" om man struntar i att ta en katt som är sjuk till veterinär. Man har matat katten i över 2 år i det stall där man har sin häst. Att varje dag se på medans denna katt magrar av till att princip bara bestå av skinn och ben, kan man då ändå säga att man är en "sann djurvän"? I princip kan man ju säga precis vad om helst, det har ingen betydelse i slutändan, då det bara är ord. Det är vad man gör som räknas. Det är farligt och även naivt många gånger att tro på dessa ord och benämningar som folk kastar ur sig till höger och vänster om sig själv: kattälskare, djurvän, osv. Jag har personligen stött på så många "kattälskare" genom föreningens ideella arbete att jag är 100 procent övertyga av det är enkom ett påhittat ord för ett visst klientel av människor.

Katten Idun som fångades in av förening i helgen väger 1.3 (!) kg, hon kan lätt misstas för en kattunge men man kan ej missta sig på att hon är sjuk. Skinn och ben som sagt, rinniga ögon och avföring som var mer lös än fast den första dagen. Imorgon ska hon till veterinären, tyvärr känns det inte i dagsläget ej speciellt hoppfullt för henne då hon även har knölar i buk-området. Man behöver inte vara varken djurvårdare/veterinär/kirurg för att se att denna katt måste få vård. Det räcker att bara öppna ögonen.

Hur kan det då vara så svårt för en "sann djurvän" att se det?


/Efvalena

lördagen den 17:e april 2010

Hjälpa eller stjälpa?

Raskatt eller huskatt, varje katt som avlas fram bidrar till ”överskottet” av katter och gör att fler katter förblir hemlösa.


Återigen har vi hamnat i dåliga dagar inom uppfödarekretsen och bland raskattintresserade. Man är missnöjd med att vi inte vill lämna ut en av våra insamlingsbössor. Vi har i ett e-mail förklarad varför:
Vi har kommit fram till att vi inte vill släppa iväg en av våra insamlingsbössor med föreningens namn till någon som vi ej en träffat än mindre är aktiv i vårt föreningsarbete med just förvildade och hemlösa katter.  Vill man göra föreningen en tjänst och bidra ekonomiskt för din egen del så är en gåva från dig och naturligtvis alla andra alltid välkommet. Vi söker även jourhem åt katter som är hemlösa just nu. Du kan även anmäla ditt intresse som volontär genom vår hemsida.

Istället för att skicka in en volontär- eller jourhemsanmälan så börjar man gnälla och vinkla på sin blogg:
Lägger snart ner och ger upp mina försök för att samla in pengar till hemlösa katter då det verkar vara ganska omöjligt att ordna. Det är ganska jobbigt och psykiskt ansträngande att erbjuda sin hjälp och bara få nej, trots att jag ju på något sätt vill tro att den behövs.. Så dagens tillstånd är uppgivet och gråtfärdigt.

Självklart reagerar bloggläsarna upprörda, vilken oseriös förening! Raskattägaren brinner ju för hemlösa katter!

Även om vi inte lämnar ut insamlingsbössor till folk vi inte känner så finns det så många olika sätt att hjälpa till, vi upplyser ju om de olika möjligheter som finns. Kanske den allra bästa hjälpen är att inte stödja uppfödning?  All uppfödning bidrar till det stora ”överskottet” av katter. För varje katt som föds upp stannar en katt kvar på gatan. Om alla katter är lika mycket värda borde det ju inte spela någon roll om det är en raskatt eller en hemlös katt man tar hand om?

onsdagen den 14:e april 2010

En liten solstråle...


Skall flytta till ett alldeles eget hem...på fredag hämtar jag Valdemar i sitt jourhem och kör honom till sin nya familj....


Jag är jätteglad för denna lilla krabat...
Ännu en skyggis som med fräs och undrandes var har jag hamnat vid infångandet, har på väldigt kort tid förvandlats till en trygg o ståtlig herre...
Ännu ett bevis på att vi kan göra skillnad för de skygga katterna...tack o lov att vi på GÖTEBORGS KATTHJÄLP inte dömer ut dem utan ger dem den hjälp de så väl behöver...med så enkla metoder...
Han hade ögoninfektion och lunginflammation vid infångandet...
Jag är så glad för dig kära vän...

lördagen den 10:e april 2010

syn på hemlösa katter....

Fräso, en katt som garanterat varit död idag om han hade kommit till "denna vissa förening"


En viss förening är så idiotisk att man får ont i magen...

De skriver på deras hemsida att de funderar på vad gränsen mellan djurskydd går och när det börjar bli djurplågeri.....

Ja de funderar o funderar och är så handfallna vad det gäller att hjälpa en hemlöskatt/katter att det bästa är avlivning...jag vet att det är total okunskap och avsaknad av empati för en annan individ än sig själv...

Jag tycker det är så himla konstigt att vår förening har i flera år hjälp de katter som ingen bryr sig om...och de blir adopterade...himla konstigt......enkel matematik som tom jag klarar av
1 + 1 = 2.....

Går det verkligen att hjälpa en skygg katt till ett bättre liv? JAAAAAAAAA....hör nu att jag ropar ett rungande ja.....denna förening borde verkligen testa det...man växer som människa...de har testat men dömer ut dem via en lista hur sociala dem är....herregud...då är det på människans villkor djuren skall infria vissa villkor...inte att människan är så pass klok och förstående att katterna behöver lite stöd o hjälp och på KATTENS villkor....de borde börja virka grytlappar istället...är så innerligt trött på deras ignorans mot djuren...men utåt sett så är allt så himla bra....ja nästan lite socker sött....mycket: Tack alla ni som stödjer oss...bla bla bla....

Glömmer aldrig Tarszan som gått hemlös i 7 år....ingen ville veta av honom i bostadsområdet...folk sparkade åt honom och klappade händerna för att skrämma iväg honom....det enda han ville var att hitta ett hem och mat och en gosig filt......jag frågade denna förening om de kunde hjälpa honom...för det är ju en djurskyddsförening...eller???...svaret jag fick var att det går inte att göra ngt åt....det är bara att avliva...så glöm det...frågade om jag kunde låna en fälla iaf....men alla var trasiga....kanske bra att laga dem? Men det är klart dem används ju inte....så varför lägga någon energi på det?

Som tur var sket jag i vad de sade och sökte hjälp på annat håll...Miranda ringde mig från göteborgs katthjälp och jag fick råd och stöd hur infångningen skulle gå till...och vidare transport till katthemmet....Hon har en erfarenhet som andra föreningar blir gröna av avund...och snackar en massa skit istället om henne o vår förening...vi snackar inte vi handlar....vi är ute i minusgrader...regn o rusk...närsomhelst på dygnet o fångar in kissar som behöver vår hjälp....det är ingen lekstuga...eller ett vuxendagis...vi är en förening som direkt hjälper hemlösa katter...och de får hjälp vilket skick de än må vara i...vad det än kostar...varje katt som kommer till vår förening får den Hjälp de behöver ...alltså veterinär vård och inte en avlivningsspruta...DE FÅR ALLA HJÄLP OCH LEVER....och kan efter olika tid och utveckling få ett eget hem tillslut...och det är det som gör mig glad...det man kämpar för...då får man beviset på att det går att hjälpa någon annan än sig själv....Vi har inga regler hur länge det skall ta för en katt att bli social igen...Moa min älskling tog ett år och nu är hon så gosig...tid är väl det enda vi har....ge det till katten också....så skall ni se att allt går bara viljan finnes...

Återgår till Tarszan....Denna katt som skulle fått en dödsspruta av denna förening lever idag i ett underbart hem...och han ligger i deras säng och gosar...han har fått den tryggheten och hjälpen för att vända från rädd kisse till en ståtlig kisse...med svansen upp och kurr....han är lycklig idag...

Jag anser inte att djurskydd är att avliva en katt som är skygg o stressad...den behöver hjälp..och med enkla metoder så vänder det ganska fort...men då är ju kunskapen otroligt viktig...och vi har ett otroligt samarbete med Partille djurklinik som har samma inställning som oss....så vi kämpar på...

Så kan denna förening alltså en djurskyddsförening fortsätta att fundera på...och lyfta sin lön utan att ens fundera på vad håller vi på med...

-Ibland funderar man på vad går gränsen för djurskydd och när det börjar bli djurplågeri?

Ja fortsätt att fundera ni...så fortsätter vi att hjälpa de hemlösa katterna under tiden....